{"id":243,"date":"2022-09-01T12:02:59","date_gmt":"2022-09-01T12:02:59","guid":{"rendered":"https:\/\/hiilipuu-prod-22.atm.helsinki.fi\/hiilipuu\/?p=243"},"modified":"2022-09-01T12:03:00","modified_gmt":"2022-09-01T12:03:00","slug":"luftfuktighet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/sv\/2022\/09\/01\/luftfuktighet\/","title":{"rendered":"Luftfuktighet"},"content":{"rendered":"\n
\n
\n

Luftens f\u00f6rm\u00e5ga att inneh\u00e5lla vatten beror av luftens temperatur: ju varmare luft, desto mer vatten\u00e5nga kan den inneh\u00e5lla. Luftens relativa fuktighet (RH) \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet mellan den faktiska m\u00e4ngden vatten\u00e5nga i luften och den m\u00e4ngd vatten\u00e5nga som vid respektive temperatur skulle rymmas i luften.<\/p>\n\n\n\n

Det i botaniken allm\u00e4nt anv\u00e4nda begreppet VPD (Vapour Pressure Deficit) betyder d\u00e4remot ett underskott i luftens m\u00e4ttade \u00e5ngtryck. Ju st\u00f6rre underskott, desto torrare \u00e4r luften.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Under dygnet beror den st\u00f6rsta delen av variationerna i relativ luftfuktighet p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i temperaturen. Luftens relativa fuktighet stiger nattetid d\u00e5 temperaturen sjunker, \u00e4ven om den absoluta vattenm\u00e4ngden i luften inte f\u00f6r\u00e4ndras.<\/p>\n\n\n\n

Den \u00e4r som h\u00f6gst d\u00e5 temperaturen \u00e4r som l\u00e4gst, vanligen p\u00e5 morgonnatten. P\u00e5 dagen d\u00e5 temperaturen stiger sjunker den relativa fuktigheten.<\/p>\n\n\n\n

En mulen dag d\u00e5 temperaturen just inte f\u00f6r\u00e4ndras f\u00f6rblir den relativa luftfuktigheten h\u00f6g. VPD f\u00f6r\u00e4ndras d\u00e4remot i andra riktningen och \u00e4r som st\u00f6rst p\u00e5 dagen och som minst p\u00e5 natten.<\/p>\n\n\n\n

Variationerna i luftfuktighet under \u00e5rstiderna \u00e4r i stort sett de motsatta j\u00e4mf\u00f6rt med luftens temperaturvariationer.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 vintern \u00e4r luftens relativa fuktighet vanligen h\u00f6g. P\u00e5 vintern \u00e4r luftens relativa fuktighet vanligen h\u00f6g.<\/p>\n\n\n\n

Underskottet i vattnets \u00e5ngtryck<\/strong> (vapor pressure deficit, VPD) \u00e4r skillnaden mellan \u00e5ngtrycket i luften och luftens maximala \u00e5ngtryck. Till skillnad fr\u00e5n den relativa fuktigheten (RH), beaktar VPD<\/strong> ocks\u00e5 hur temperaturen inverkar p\u00e5 luftens f\u00f6rm\u00e5ga att binda vatten.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5ngtrycket ber\u00e4ttar hur mycket vatten\u00e5nga det finns i luften. Ju mer vatten\u00e5nga luften inneh\u00e5ller, desto st\u00f6rre \u00e4r \u00e5ngtrycket. Den st\u00f6rsta m\u00f6jliga halten vatten\u00e5nga vid en viss temperatur kallas det m\u00e4ttade \u00e5ngtrycket, vilket ocks\u00e5 g\u00e5r under ben\u00e4mningen daggpunkt. Det m\u00e4ttade \u00e5ngtrycket \u00e4r direkt proportionellt mot temperaturen. VPD r\u00e4knas som skillnaden mellan det m\u00e4ttade \u00e5ngtrycket och det verkliga \u00e5ngtrycket.<\/p>\n\n\n\n

Ett h\u00f6gt VPD inneb\u00e4r att luftfuktigheten \u00e4r l\u00e5g och att luften har en stor kapacitet att binda vatten\u00e5nga. Det h\u00e4r stimulerar vattenavs\u00f6ndringen, allts\u00e5 vattenfl\u00f6det fr\u00e5n v\u00e4xtcellerna till atmosf\u00e4ren, vilket v\u00e4xten f\u00f6r sin del str\u00e4var till att kontrollera med hj\u00e4lp av sina klyv\u00f6ppningar<\/a>. Ett l\u00e5gt VPD inneb\u00e4r att luften \u00e4r fuktig och inte kan binda mer vatten fr\u00e5n v\u00e4xtens avs\u00f6ndring.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Luftens f\u00f6rm\u00e5ga att inneh\u00e5lla vatten beror av luftens temperatur: ju varmare luft, desto mer vatten\u00e5nga kan den inneh\u00e5lla. Luftens relativa fuktighet (RH) \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet mellan den faktiska m\u00e4ngden vatten\u00e5nga i luften och den m\u00e4ngd vatten\u00e5nga som vid respektive temperatur skulle rymmas i luften. Det i botaniken allm\u00e4nt anv\u00e4nda begreppet VPD (Vapour Pressure Deficit) betyder d\u00e4remot… Read More »Luftfuktighet<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[27],"tags":[],"class_list":["post-243","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/243","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=243"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/243\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":245,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/243\/revisions\/245"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=243"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=243"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=243"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}