{"id":269,"date":"2022-09-02T06:19:13","date_gmt":"2022-09-02T06:19:13","guid":{"rendered":"https:\/\/hiilipuu-prod-22.atm.helsinki.fi\/hiilipuu\/?p=269"},"modified":"2022-09-02T06:19:14","modified_gmt":"2022-09-02T06:19:14","slug":"klyvoppningens-funktion","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/sv\/2022\/09\/02\/klyvoppningens-funktion\/","title":{"rendered":"Klyv\u00f6ppningens funktion"},"content":{"rendered":"\n
\n
\n

Gaser s\u00e5som koldioxid och vatten\u00e5nga r\u00f6r sig mellan v\u00e4xten och atmosf\u00e4ren genom de klyv\u00f6ppningar som finns p\u00e5 bladens yta.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att v\u00e4xterna ska f\u00e5 den koldioxid ur atmosf\u00e4ren som beh\u00f6vs f\u00f6r fotosyntesen, l\u00f6nar det sig f\u00f6r dem att h\u00e5lla klyv\u00f6ppningarna s\u00e5 \u00f6ppna som m\u00f6jligt. Eftersom vatten avdunstar genom klyv\u00f6ppningarna och eftersom en f\u00f6r stor avdunstning \u00e4r skadlig, reglerar och optimerar v\u00e4xten \u00f6ppningarnas storlek. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00e5r v\u00e4xten s\u00e5 mycket koldioxid som m\u00f6jligt, utan att samtidigt f\u00f6rlora f\u00f6r mycket vatten.<\/p>\n\n\n\n

De tv\u00e5 celler som omger klyv\u00f6ppningen och best\u00e4mmer hur mycket den \u00e4r \u00f6ppen kallas slutceller eller l\u00e4ppceller. V\u00e4xten reglerar hur klyv\u00f6ppningen \u00f6ppnas och st\u00e4ngs med hj\u00e4lp av \u00e4mnen som \u00e4r i l\u00f6sning i slutcellerna och som g\u00f6r att vatten r\u00f6r sig ut ur och in i cellen. Om slutcellerna inneh\u00e5ller mycket vatten och \u00e4r svullna \u00e4r klyv\u00f6ppningen \u00f6ppen. D\u00e5 vatten str\u00f6mmar ut ur cellen sjunker trycket, vilket f\u00e5r klyv\u00f6ppningen att tillsluta sig. Klyv\u00f6ppningen reagerar bl.a. p\u00e5 \u00e4ndringar i ljusets intensitet (PAR), luftfuktigheten (VPD) och markens fuktighet (REW).<\/p>\n\n\n\n

Hos m\u00e5nga v\u00e4xter \u00e4r klyv\u00f6ppningarna placerade p\u00e5 bladets undersida, men till exempel tallen har klyv\u00f6ppningar p\u00e5 alla ytor av barren. Ett blad kan ha hundratusentals klyv\u00f6ppningar. Klyv\u00f6ppningarna ligger t\u00e4tast d\u00e5 bladet har utvecklats i ljus, vid l\u00e5g koncentration av koldioxid och i fuktig milj\u00f6.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Gaser s\u00e5som koldioxid och vatten\u00e5nga r\u00f6r sig mellan v\u00e4xten och atmosf\u00e4ren genom de klyv\u00f6ppningar som finns p\u00e5 bladens yta. F\u00f6r att v\u00e4xterna ska f\u00e5 den koldioxid ur atmosf\u00e4ren som beh\u00f6vs f\u00f6r fotosyntesen, l\u00f6nar det sig f\u00f6r dem att h\u00e5lla klyv\u00f6ppningarna s\u00e5 \u00f6ppna som m\u00f6jligt. Eftersom vatten avdunstar genom klyv\u00f6ppningarna och eftersom en f\u00f6r stor avdunstning… Read More »Klyv\u00f6ppningens funktion<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[27],"tags":[],"class_list":["post-269","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/269","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=269"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/269\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":272,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/269\/revisions\/272"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=269"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=269"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=269"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}