{"id":364,"date":"2022-09-02T10:45:43","date_gmt":"2022-09-02T10:45:43","guid":{"rendered":"https:\/\/hiilipuu-prod-22.atm.helsinki.fi\/hiilipuu\/?p=364"},"modified":"2022-09-02T10:45:44","modified_gmt":"2022-09-02T10:45:44","slug":"skogens-livcykel","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/sv\/2022\/09\/02\/skogens-livcykel\/","title":{"rendered":"Skogens livcykel"},"content":{"rendered":"\n<div class=\"wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex\">\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<p>Artsammans\u00e4ttningen i skogen styrs av klimatet (som best\u00e4mmer nederb\u00f6rd och temperatur) och latituden (som best\u00e4mmer ljusintensiteten). Naturliga v\u00e4xtekosystem p\u00e5verkar emellertid ocks\u00e5 sin egen milj\u00f6 och formar s\u00e5lunda om artsammans\u00e4ttningen. Successionen illustrerar de naturliga artf\u00f6r\u00e4ndringarna under en l\u00e4ngre tid. Tr\u00e4d och andra stora v\u00e4xter inverkar p\u00e5 skogens luftfuktighet, markfuktighet, ljusf\u00f6rh\u00e5llanden samt tillst\u00e5ndet och n\u00e4ringen i marken. D\u00e4rf\u00f6r v\u00e4xlar de vanligaste eller dominerande arterna med tiden. I b\u00f6rjan av successionen varierar milj\u00f6betingelserna som mest, eftersom den tilltagande vegetationen i ett senare skede i sig fungerar som en buffert mot variationer. Exempelvis p\u00e5 en \u00f6ppen plats \u00e4r det under en sommardag varmare och under natten kallare \u00e4n i den n\u00e4rliggande skogen.<\/p>\n\n\n\n<p>Prim\u00e4rsuccession sker p\u00e5 en plats d\u00e4r det inte tidigare funnits n\u00e5gon v\u00e4xtlighet. S\u00e5dana platser \u00e4r till exempel lavaf\u00e4lt och landh\u00f6jningsomr\u00e5den. Sekund\u00e4rsuccession \u00e4r en l\u00e5ngsam f\u00f6r\u00e4ndring av de dominerande v\u00e4xtarterna, som \u00e4r en f\u00f6ljd av att ett etablerat ekosystem, till exempel en skog, har drabbats av en st\u00f6rning. En st\u00f6rre st\u00f6rning i skogens ekosystem f\u00f6rorsakad av m\u00e4nniskan \u00e4r skogshygge. En naturlig st\u00f6rning \u00e4r vanligen liten, men till exempel storm, skogsbrand, v\u00e4xtsjukdomar och skadeinsekter kan f\u00f6rorsaka st\u00f6rningar \u00f6ver stora omr\u00e5den. De naturliga st\u00f6rningarna f\u00f6rekommer oregelbundet och skapar en sm\u00e5skalig variation i skogens \u00e5lders- och artsammans\u00e4ttning.<\/p>\n\n\n\n<p>I successionens f\u00f6rsta skede rotar sig pionj\u00e4rv\u00e4xter p\u00e5 skogsmarken. Dominerande arter \u00e4r d\u00e5 snabbv\u00e4xande och kortlivade \u00f6rter och gr\u00e4s som t\u00e5l stark solexponering. De har en mycket h\u00f6g assimilationshastighet per bladyta, men m\u00e4ngden assimilerande blad \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandevis liten j\u00e4mf\u00f6rt med en fullvuxen skog. Om det p\u00e5 st\u00e4llet finns l\u00e5ngsamt s\u00f6nderfallande v\u00e4xtdelar, s\u00e5som grenar och stubbar, \u00e4r skogen en kraftig koldioxidk\u00e4lla oberoende av pionj\u00e4rv\u00e4xternas assimilation. Senare b\u00f6rjar tr\u00e4den dominera och arterna p\u00e5 markytan \u00e4ndras till att bli s\u00e5dana som t\u00e5l skugga, v\u00e4xer l\u00e5ngsamt och \u00e4r st\u00e4ndigt gr\u00f6na, s\u00e5som ris och mossor. D\u00e5 tr\u00e4den och deras bladyta (LAI) v\u00e4xer \u00f6verg\u00e5r skogen till att bli en koldioxids\u00e4nka.<\/p>\n\n\n\n<p>L\u00e4nge ans\u00e5g man att successionen kulminerar i ett stabilt klimaxekosystem, d\u00e4r arterna \u00e4r i j\u00e4mvikt. Numera r\u00e5der emellertid uppfattningen att j\u00e4mviktsl\u00e4get aldrig n\u00e5s, eftersom ocks\u00e5 gamla skogar drabbas av olika slag av st\u00f6rningar, som avl\u00e4gsnar en del av v\u00e4xtligheten och g\u00f6r att successionen b\u00f6rjar om p\u00e5 nytt.<\/p>\n\n\n\n<p>L\u00e4s mer om hur koldioxid binds och frig\u00f6rs under skogens olika utvecklingsskeden: Kolari, P., Pumpanen, J., Rannik, \u00dc., Ilvesniemi, H., Hari, P. &amp; Berninger, F. 2004. Carbon balance of different aged Scots pine forests in Southern Finland. Global Change Biology 10: 1106\u20131119.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow\">\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"564\" height=\"642\" src=\"https:\/\/hiilipuu-prod-22.atm.helsinki.fi\/hiilipuu\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/lumipuu-2.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-365\"\/><\/figure>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"329\" height=\"242\" src=\"https:\/\/hiilipuu-prod-22.atm.helsinki.fi\/hiilipuu\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/npp_sw.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-366\"\/><\/figure>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1200\" height=\"797\" src=\"https:\/\/hiilipuu-prod-22.atm.helsinki.fi\/hiilipuu\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/IMGP1681c-2.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-367\"\/><\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1199\" height=\"407\" src=\"https:\/\/hiilipuu-prod-22.atm.helsinki.fi\/hiilipuu\/wp-content\/uploads\/2022\/09\/hakkuualue1-2.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-368\"\/><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Artsammans\u00e4ttningen i skogen styrs av klimatet (som best\u00e4mmer nederb\u00f6rd och temperatur) och latituden (som best\u00e4mmer ljusintensiteten). Naturliga v\u00e4xtekosystem p\u00e5verkar emellertid ocks\u00e5 sin egen milj\u00f6 och formar s\u00e5lunda om artsammans\u00e4ttningen. Successionen illustrerar de naturliga artf\u00f6r\u00e4ndringarna under en l\u00e4ngre tid. Tr\u00e4d och andra stora v\u00e4xter inverkar p\u00e5 skogens luftfuktighet, markfuktighet, ljusf\u00f6rh\u00e5llanden samt tillst\u00e5ndet och n\u00e4ringen i marken.&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/sv\/2022\/09\/02\/skogens-livcykel\/\" rel=\"bookmark\">Read More &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Skogens livcykel<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[27],"tags":[],"class_list":["post-364","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/364","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=364"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/364\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":369,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/364\/revisions\/369"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=364"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=364"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=364"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}