{"id":405,"date":"2022-09-07T08:54:45","date_gmt":"2022-09-07T08:54:45","guid":{"rendered":"https:\/\/hiilipuu-prod-22.atm.helsinki.fi\/hiilipuu\/?p=405"},"modified":"2022-09-07T08:54:46","modified_gmt":"2022-09-07T08:54:46","slug":"skogarnas-betydelse","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/sv\/2022\/09\/07\/skogarnas-betydelse\/","title":{"rendered":"Skogarnas betydelse"},"content":{"rendered":"\n
\n
\n

En v\u00e4xthusgas \u00e4r en gas i atmosf\u00e4ren som sl\u00e4pper igenom n\u00e4stan all solstr\u00e5lning, men som absorberar en stor del av v\u00e4rmestr\u00e5lningen fr\u00e5n jorden och s\u00e5lunda ger upphov till v\u00e4xthuseffekten. En av de viktigaste v\u00e4xthusgaserna \u00e4r koldioxid (CO2<\/sub>). Koldioxidhalterna har \u00f6kat som en f\u00f6ljd av utsl\u00e4pp fr\u00e5n fossila br\u00e4nslen.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4xterna binder och frig\u00f6r hela tiden v\u00e4xthusgaser och inverkar d\u00e4rmed p\u00e5 atmosf\u00e4ren. En del av den koldioxid som m\u00e4nniskorna sl\u00e4pper ut i atmosf\u00e4ren binds av v\u00e4xtekosystemen, s\u00e5som skogarna, samt i haven.<\/p>\n\n\n\n

Tr\u00e4dens biomassa bildas av vatten, n\u00e4ring och kol, som h\u00e4rstammar ur atmosf\u00e4rens koldioxid. I princip g\u00e4ller allts\u00e5 att ju fler tr\u00e4d det finns, desto mindre koldioxid finns i atmosf\u00e4ren. Skogarna p\u00e5 jordklotet avl\u00e4gsnar \u00e5rligen 8,8 miljarder ton koldioxid ur atmosf\u00e4ren, vilket i stort sett motsvarar en tredjedel av de \u00e5rliga koldioxidutsl\u00e4ppen fr\u00e5n fossila br\u00e4nslen (Pan et al. 2011).<\/p>\n\n\n\n

Koldioxids\u00e4nkorna, allts\u00e5 de processer som avl\u00e4gsnar koldioxid ur atmosf\u00e4ren, har vuxit d\u00e5 koldioxidhalten i atmosf\u00e4ren har \u00f6kat (Ballantyne et al. 2012). Det betyder allts\u00e5 att haven och skogarna avl\u00e4gsnar mer koldioxid \u00e4n f\u00f6rut ur atmosf\u00e4ren.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4xternas n\u00e4rvaro inverkar p\u00e5 klimatet ocks\u00e5 genom albedot, det vill s\u00e4ga reflexionsf\u00f6rm\u00e5gan: ju m\u00f6rkare jordytan \u00e4r, desto mindre solstr\u00e5lning reflekteras tillbaka ut i rymden. Ocks\u00e5 avdunstningen fr\u00e5n v\u00e4xterna inverkar p\u00e5 klimatet. \u00c4ven om vatten\u00e5nga \u00e4r en v\u00e4xthusgas kyler avdunstningen klimatet lokalt.<\/p>\n\n\n\n

Skogshanteringen inverkar p\u00e5 skogarnas f\u00f6rm\u00e5ga att binda kol, avdunsta och reflektera solstr\u00e5lning.<\/p>\n\n\n\n

Referenser:
Pan Y., Birdsey R.A, Fang J. et al. (2011). A large and persistent carbon sink in the world\u2019s forests, 1990-2007. Science. [DOI:10.1126\/science.1201609]<\/p>\n\n\n\n

Ballantyne A.P., Alden C.B., Miller J.B. et al. (2012). Increase in observed net carbon dioxide uptake by land and oceans during the past 50 years. Nature [DOI:10.1038\/nature11299]<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En v\u00e4xthusgas \u00e4r en gas i atmosf\u00e4ren som sl\u00e4pper igenom n\u00e4stan all solstr\u00e5lning, men som absorberar en stor del av v\u00e4rmestr\u00e5lningen fr\u00e5n jorden och s\u00e5lunda ger upphov till v\u00e4xthuseffekten. En av de viktigaste v\u00e4xthusgaserna \u00e4r koldioxid (CO2). Koldioxidhalterna har \u00f6kat som en f\u00f6ljd av utsl\u00e4pp fr\u00e5n fossila br\u00e4nslen. V\u00e4xterna binder och frig\u00f6r hela tiden v\u00e4xthusgaser… Read More »Skogarnas betydelse<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[27],"tags":[],"class_list":["post-405","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/405","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=405"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/405\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":409,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/405\/revisions\/409"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=405"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=405"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=405"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}