{"id":492,"date":"2022-09-08T10:45:43","date_gmt":"2022-09-08T10:45:43","guid":{"rendered":"https:\/\/hiilipuu-prod-22.atm.helsinki.fi\/hiilipuu\/?p=492"},"modified":"2022-09-08T10:45:44","modified_gmt":"2022-09-08T10:45:44","slug":"matning-av-assimilationen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/sv\/2022\/09\/08\/matning-av-assimilationen\/","title":{"rendered":"M\u00e4tning av assimilationen"},"content":{"rendered":"\n
\n
\n

Assimilationen kan m\u00e4tas p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt. Den metod vi anv\u00e4nder \u00e4r att f\u00f6lja hur koldioxiden binds. Vi sluter in en liten del av v\u00e4xten i en kammare och f\u00f6ljer med hur koldioxidhalten f\u00f6r\u00e4ndras i kammarens luftrum. Om v\u00e4xten binder koldioxid sjunker koldioxidhalten i kammaren, medan halten d\u00e4remot stiger d\u00e5 v\u00e4xten andas ut koldioxid. Ur f\u00f6r\u00e4ndringarna i halten kan vi r\u00e4kna ut hur snabbt koldioxid byts ut mellan v\u00e4xten och luften som omger den.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e4tprincipen \u00e4r i sj\u00e4lva verket mycket enkel och d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nds kammare allm\u00e4nt i v\u00e4xtfysiologisk forskning d\u00e5 man m\u00e4ter gasutbytet mellan en v\u00e4xt och atmosf\u00e4ren. Vi anv\u00e4nder m\u00e5nga olika modeller av kammare, beroende p\u00e5 v\u00e4xts\u00e4ttet hos den v\u00e4xt som ska m\u00e4tas, m\u00e4tningsomst\u00e4ndigheterna samt hur t\u00e4ta m\u00e4tningar som beh\u00f6vs. F\u00f6r att f\u00f6lja med koltr\u00e4dets aktivitet vill vi ha m\u00e4tningar s\u00e5 t\u00e4tt som m\u00f6jligt \u00e5ret runt. Trots den enkla principen \u00e4r det en kr\u00e4vande uppgift att f\u00e5 m\u00e4tningarna att fungera, eftersom tr\u00e4det \u00e4r 16 meter h\u00f6gt och v\u00e4xer mitt i skogen och eftersom de isande vinterf\u00f6rh\u00e5llandena \u00e4r mycket sv\u00e5ra.<\/p>\n\n\n\n

De m\u00e4tkammare vi anv\u00e4nder \u00e4r genomskinliga och ventilerade. De f\u00f6ljer s\u00e5ledes f\u00f6r\u00e4ndringarna i den yttre luftens milj\u00f6faktorer, s\u00e5 som ljus, temperatur och luftfuktighet under dagen och enligt \u00e5rstiden. Kamrarna st\u00e4ngs och \u00f6ppnas automatiskt. D\u00e5 kammaren \u00e4r st\u00e4ngd registreras f\u00f6r\u00e4ndringarna i koldioxidhalten och ur uppgifterna r\u00e4knar vi ut hastigheten f\u00f6r koldioxidutbytet.<\/p>\n\n\n\n

De svarta cirkarna i figuren f\u00f6r koldioxidhalten visar koldioxidhalten i en m\u00e4tkammare som inneh\u00e5ller ett tallskott. Den tid d\u00e5 m\u00e4tkammaren \u00e4r st\u00e4ngd anges med ljusbl\u00e5tt. H\u00e4r infaller det mitt p\u00e5 dagen d\u00e5 skottet \u00e4r aktivt. Halten sjunker i kammaren, vilket inneb\u00e4r att koldioxid transporteras in i skottet och binds genom assimilation. Som j\u00e4mf\u00f6relse illustrerar de vita cirklarna en situation d\u00e5 kammaren \u00e4r tom och allts\u00e5 inte inneh\u00e5ller vare sig koldioxidk\u00e4llor eller kols\u00e4nkor. Koldioxidhalten i kammaren f\u00f6r\u00e4ndras allts\u00e5 inte.<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Assimilationen kan m\u00e4tas p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt. Den metod vi anv\u00e4nder \u00e4r att f\u00f6lja hur koldioxiden binds. Vi sluter in en liten del av v\u00e4xten i en kammare och f\u00f6ljer med hur koldioxidhalten f\u00f6r\u00e4ndras i kammarens luftrum. Om v\u00e4xten binder koldioxid sjunker koldioxidhalten i kammaren, medan halten d\u00e4remot stiger d\u00e5 v\u00e4xten andas ut koldioxid. Ur… Read More »M\u00e4tning av assimilationen<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[27],"tags":[],"class_list":["post-492","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artiklar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/492","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=492"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/492\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":496,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/492\/revisions\/496"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=492"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=492"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.hiilipuu.fi\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=492"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}