Markens temperatur ändras långsamt. Nära markytan är temperaturvariationerna kraftigare än djupare ner. Följaktligen är ytjorden på sommaren varmare och på vintern kallare än djupare liggande jordskikt. Markens temperatur följer förändringar i lufttemperaturen med en fördröjning som ökar ju djupare ner man går. Vid markytan är… Läs mer »Markens temperatur
I markens kemiska och biologiska processer har vattnet en stor betydelse. I vår uppföljningsskog är jordmånen moränmark, precis som största delen av Finlands jordmån. I en sådan jordmån är den mättade markens fuktighet omkring 50 % av volymen, då alla porer i marken har fyllts… Läs mer »Markens fuktighet
Det kol som bundits under assimilationen slutar som förna på marken, som döda rötter eller som enskilda växter. Träden koncentrerar betydande mängder kol till rötterna och till sina mykorrhizasymbionter. Kol hamnar också på marken då det sköljs av eller löses ur trädkronan. Kol som på… Läs mer »Markandning
På samma sätt som djuren behöver också växterna energi för sin egen ämnesomsättning, transporter och tillväxt. Den energi som behövs får växten genom att oxidera, alltså förbränna, de socker och andra organiska molekyler som den bildat genom fotosyntesen. Samtidigt frigörs vatten och koldioxid. Andningen sker… Läs mer »Växtens andning
Efter flera år av mätningar får man en hel del av information om växtens andning. Vi vet ungefär hur hastighet av växt andningen bestäms av de förändrade miljöförhållandena. Växt andningen förändringar exponentiell när temperatur ökar. Responsen på temperatur kan falla när marken vattentillgången (REW) är… Läs mer »Modell
Gaser såsom koldioxid och vattenånga rör sig mellan växten och atmosfären genom de klyvöppningar som finns på bladens yta. För att växterna ska få den koldioxid ur atmosfären som behövs för fotosyntesen, lönar det sig för dem att hålla klyvöppningarna så öppna som möjligt. Eftersom… Läs mer »Klyvöppningens funktion
Kraftiga ändringar i strålningen får till stånd en årstidsrytm också för lufttemperaturen. Temperaturerna är som högst och som lägst omkring en månad efter strålningens högsta och lägsta lägen. I de boreala regionerna har också jordens temperatur en kraftig årstidsrytm. Strålningens dygnsrytm kommer till synes i… Läs mer »Lufttemperatur
Luftens förmåga att innehålla vatten beror av luftens temperatur: ju varmare luft, desto mer vattenånga kan den innehålla. Luftens relativa fuktighet (RH) är förhållandet mellan den faktiska mängden vattenånga i luften och den mängd vattenånga som vid respektive temperatur skulle rymmas i luften. Det i… Läs mer »Luftfuktighet
Uteluftens koldioxidhalt är för närvarande cirka 385 ppm och stiger med cirka 2 ppm per år. På den norra hemisfären varierar koncentrationen något med årstiderna. Lägst är den sommartid då kolsänkan är som starkast och högst är den vintertid, då uppvärmingen av husen bidrar till… Läs mer »Koldioxidhalt